USA slog till mot dussintals mål i Iran under natten, vilket äventyrar fredsansträngningarna.

Det amerikanska militären genomförde attacker mot dussintals mål i Iran under natten, som vedergällning för Teherans attack mot amerikanska styrkor i Jordanien på onsdagen. Detta har utlöst en ytterligare reaktion från Iran och väckt tvivel om chanserna för fredssamtal att lyckas. Dessa attacker – de första på över fem dagar – kom bara timmar efter att USA:s president Donald Trump lovade att slå till mot Iran "mycket hårt" efter Teherans attack mot en bas i Jordanien som hyser amerikanska trupper. De senaste attackerna följer på en paus i våldet mellan de två sidorna som varade i flera dagar. USA:s centralkommando sade att man träffade dussintals mål från Islamiska revolutionsgardet i Iran, inklusive militära kommandocentraler, samt missil- och drönaranläggningar, i en två timmar lång våg av attacker. "Attackerna syftade till att ytterligare minska hoten som Iran och dess ombud utgör mot amerikanska styrkor, kommersiell sjöfart och angränsande Gulfstater," sade kommandot i ett uttalande. Iranska statliga medier rapporterade att tre personer skadades i attacker mot Qeshmön i Hormuzsundet, och explosioner rapporterades även i provinsen Khuzestan i nordväst. Jordanien rapporterade inkommande missiler för andra dagen i rad, medan Kuwait anklagade Iran för att ha utfört en attack som träffade en byggnad och dödade en person. Båda attackerna tros vara en del av Irans vedergällning mot de amerikanska attackerna. Medlare insisterade på att samtalen fortfarande pågick trots det förnyade utbytet av attacker. Pakistans utrikesministeriums talesperson Tahir Andrabi sade att den viktigaste medlaren gjorde sitt "yttersta för att få alla parter tillbaka" till förhandlingsbordet. "Förhandlingar mellan parterna pågår, särskilt om Hormuzsundet och för att trappa ner," sade Andrabi till reportrar i Islamabad på torsdagen. De förnyade attackerna kom efter att USA samarbetade med Saudiarabien för att attackera Iran-stödda miliser i grannlandet Irak på onsdagen, vilket dödade minst 20 krigare och sex iranska rådgivare. Attackerna återupptog den väpnade konflikten mellan Iran och USA och krossade förhoppningar om att diplomati skulle kunna ges utrymme att fungera. På andra håll orsakade drönarattacker bränder på två naturgasfartyg vid Egyptens gasimportnav i hamnen i Damietta, enligt det brittiska sjösäkerhetsföretaget Ambrey. Den egyptiska regeringen bekräftade att en drönarattack startade branden, men det var inte omedelbart klart vem som var ansvarig för attackerna mot en USA-ägd flytande lagringsanläggning och en grekiskägd tanker. Inga skador rapporterades, och hamnen förblev i drift. Detta var första gången Egypten attackerades sedan Iran-kriget började i slutet av februari, vilket signalerar en potentiell breddning av konflikten. När Trump under en händelse i Ovala rummet tillfrågades om Iran var ansvarigt för attackerna mot naturgasfartygen, svarade han: "Det är lite mer av samma sak." "Under tiden kommer vi att slå dem mycket hårt eftersom det är vår tur att slå dem," tillade han. Analytiker sade att uppblossandet på flera fronter efter flera dagars relativt lugn förde regionen in på "okänt territorium." De betonade också svårigheten med att avveckla en fem månader lång konflikt som har skakat den globala ekonomin och fortfarande är impopulär bland amerikaner. Striderna kommer sannolikt också att väcka oro för att USA ytterligare tömmer sina redan minskade lager av avancerad ammunition som behövs för att försvara sina baser och allierade. Onsdagens gemensamma USA-saudiarabiska attacker mot Irak kom efter att Riyadh anklagade irakiska miliser för att avfyra drönare mot sina oljeanläggningar. En paraplygrupp av irakiska miliser förnekade initialt anklagelserna. Popular Mobilization Forces, en koalition av mestadels shia- och Iran-stödda väpnade grupper, har varit en nyckelaktör i regionen. Väpnade grupper som officiellt står under det irakiska militärens befäl sade att minst 20 krigare dödades och 32 skadades i nattens attacker. Irans vice guvernör för politiska, säkerhetsmässiga och sociala frågor i provinsen Markazi berättade för iranska statliga medier att fyra rådgivare från Teheran också dödades. Koalitionen gick med i kampen mot Islamiska staten efter att den tog kontroll över stora delar av Irak 2014. Den irakiska regeringen utsåg senare koalitionen till en "oberoende militär formation" inom de väpnade styrkorna, men miliserna har betydande autonomi, och vissa har attackerat amerikanska anläggningar. Före den senaste eskaleringen hade medlare uttryckt hopp om att få USA och Iran tillbaka till förhandlingsbordet. En interimistisk överenskommelse föll samman under de senaste veckorna på grund av förnyade strider i Hormuzsundet. De förnyade fientligheterna fick oljepriserna att stiga. Brentolja, den internationella referensen, hoppade 7,3% till över 88 dollar per fat. Saudiarabien är också låst i en förnyad konflikt med huthierna. De Iran-stödda militanterna har förklarat en blockad av saudisk sjöfart, vilket skulle kunna skära av en annan viktig Mellanösternhandelsrutt – Bab el-Mandeb-sundet från Röda havet till Adenbukten. På onsdagen träffade Saudiarabiens försvarsminister, Khalid bin Salman, Trump och USA:s vicepresident JD Vance, enligt Associated Press. Det saudiska beslutet att genomföra gemensamma attacker med USA var avsett att skicka ett budskap till Iran om att man var missnöjd med attacker mot sina energianläggningar, men kungariket föredrog fortfarande förhandlingar framför en återgång till krig, rapporterade AP. På måndagen sade huthierna att de hade avfyrat drönare som riktade sig mot oljeanläggningar som används för att transportera olja över Saudiarabien till Röda havets hamnstad Yanbu, en viktig omväg för saudisk export som blockeras av Irans strypgrepp på Hormuzsundet. Rebellerna sade att attacken var ett svar på en saudisk drönare som de påstod hade brutit mot Jemens luftrum. **Vanliga frågor** Här är en lista med vanliga frågor om de rapporterade amerikanska flygattackerna mot Iran och deras inverkan på fredsansträngningarna, skrivna i en naturlig ton med tydliga, enkla svar. **Frågor på nybörjarnivå** 1. **Vad hände egentligen under natten?** USA:s militär genomförde flygattacker mot dussintals mål inne i Iran. USA säger att dessa riktades mot militära anläggningar kopplade till Irans handlingar mot amerikanska styrkor eller allierade. 2. **Varför attackerade USA Iran?** USA:s regering uppgav att attackerna var vedergällning för nyliga attacker mot amerikanska trupper eller intressen i regionen, som man skyllde på Iran-stödda grupper. De beskrev det som en defensiv åtgärd för att förhindra framtida attacker. 3. **Betyder detta att USA och Iran är i krig?** Inte nödvändigtvis. Även om detta är en allvarlig eskalering har inget fullskaligt krig förklarats. Det ökar dock spänningarna dramatiskt och gör det mycket svårare att undvika en bredare konflikt. 4. **Hur påverkar detta fredsansträngningarna?** Detta är ett hårt slag mot fredsansträngningarna. Direkta militära attacker gör diplomatiska förhandlingar mycket svårare. Det förstör förtroendet och ger båda sidor skäl att slå tillbaka, vilket skjuter en fredlig lösning längre bort. 5. **Är detta lagligt enligt internationell rätt?** Detta är mycket omdiskuterat. USA hävdar att det var en självförsvarshandling. Kritiker menar att utan godkännande från FN:s säkerhetsråd är det ett brott mot internationell rätt att attackera en annan suverän nation utan en omedelbar pågående attack. **Frågor på medelnivå** 6. **Vilken typ av mål träffade USA?** Rapporter indikerar att attackerna riktades mot anläggningar relaterade till Irans ballistiska missilprogram, drönarkapacitet och kommandocentraler. USA syftade till att försämra Irans förmåga att inleda eller styra attacker mot amerikanska tillgångar. 7. **Hur svarade Iran på attackerna?** Iran har fördömt attackerna och lovat vedergällning. De har ännu inte inlett ett större militärt svar, men de har ökat det diplomatiska trycket och det finns farhågor om cyberattacker eller attacker av ombudsstyrkor i regionen. 8. **Vad innebär detta för förhandlingarna om kärnenergiavtalet?** Detta dödar i praktiken alla kortsiktiga förhoppningar om att återuppliva kärnenergiavtalet. Iran kommer sannolikt att se USA som opålitligt och USA kommer att se Iran som ett direkt militärt hot, vilket gör samtal omöjliga för tillfället. 9. **Vilka är ombuden som vi hela tiden hör om?** Detta är väpnade grupper i länder som Irak, Syrien och Jemen som Iran stöder med pengar, vapen och träning. De agerar ofta på Irans vägnar för att attackera mål utan att involvera iranska reguljära styrkor direkt.