Enligt en av vÀrldens mest trovÀrdiga kÀllor pÄ demokratiers hÀlsa Àr USA inte lÀngre en demokrati. Varieties of Democracy (V-Dem) institutet vid Göteborgs universitet kommer till denna alarmerande slutsats i sin Ärsrapport och konstaterar att USA glider mot autokrati snabbare Àn Ungern och Turkiet.
"VÄra data för USA strÀcker sig tillbaka till 1789. Det vi ser nu Àr den allvarligaste demokratiska tillbakagÄngen som nÄgonsin registrerats i landet", sÀger institutets grundare Staffan Lindberg.
Sedan 2012 har Lindberg lett sitt lilla forskarteam i Sverige till att bli vÀrldens frÀmsta kÀlla för analys av den globala demokratins tillstÄnd. I sin senaste rapport, publicerad pÄ tisdagen, drar de slutsatsen att USA för första gÄngen pÄ över ett halvt sekel har förlorat sin lÄngvariga status som en liberal demokrati. Landet genomgÄr nu en snabb process av vad rapporten kallar "autokratisering".
"För OrbĂĄn i Ungern tog det ungefĂ€r fyra Ă„r; för VuÄiÄ i Serbien Ă„tta Ă„r; och för ErdoÄan i Turkiet och Modi i Indien cirka tio Ă„r att uppnĂ„ den nivĂ„ av undertryckande av demokratiska institutioner som Trump Ă„stadkom pĂ„ bara ett Ă„r", sĂ€ger Lindberg.
USA:s demokrati har nu sjunkit till sin lÀgsta nivÄ sedan 1965, nÀr medborgarrÀttslagarna först etablerade de facto allmÀn röstrÀtt. Enligt rapporten har all framsteg sedan dess raderats.
Globalt har demokratin sjunkit till sin lÀgsta punkt sedan mitten av 1970-talet. "VÀrlden har aldrig tidigare sett sÄ mÄnga lÀnder som samtidigt vÀnder mot autokrati", noterar Lindberg.
Rapporten hÀvdar att ett rekord pÄ 41 procent (3,4 miljarder) av vÀrldens befolkning nu lever i lÀnder dÀr demokratin försÀmras, och tillÀgger att Washington leder denna globala förskjutning bort frÄn demokrati.
Forskarna anvÀnder 48 olika mÄtt för att bedöma demokratins hÀlsa, inklusive yttrande- och mediefrihet, valens kvalitet och respekt för rÀttsstatens principer. Det resulterande "liberala demokrati-indexet" visar att hastigheten med vilken USA:s demokrati rivas ner Àr oövertrÀffad i modern historia. Lindberg identifierar den frÀmsta faktorn som en "snabb och aggressiv maktkoncentration i presidentÀmbetet". Kongressen har marginaliserats, vilket underminerar den "maktdelning" som Àr avgörande för USA:s demokrati. Samtidigt har medborgerliga rÀttigheter minskat kraftigt, och yttrandefriheten Àr nu pÄ sin lÀgsta nivÄ sedan 1940-talet.
V-Dem-rapporten belyser Trumps benÄdning av 1 500 personer dömda för angreppet pÄ Capitolium, vilket enligt rapporten "underminerade domstolarnas legitimitet".
"Vi har sett en mycket snabb maktkoncentration i den verkstÀllande makten. Den lagstiftande församlingen har praktiskt taget gett upp sina befogenheter till presidenten. Den fungerar inte lÀngre som en kontroll av den verkstÀllande makten", förklarar Lindberg.
Under Donald Trumps första Är som president undertecknade han 225 exekutiva order, medan den republikanskt kontrollerade kongressen endast antog 49 nya lagar. "De flesta av Trumps exekutiva order var betydelsefulla. Han stÀngde hela regeringsavdelningar och avskedade hundratusentals anstÀllda. De lagar som antogs av kongressen var mestadels mindre justeringar av befintlig lagstiftning. SÄ vi har inte lÀngre en meningsfull Ätskillnad mellan den lagstiftande och verkstÀllande makten", sÀger Lindberg.
Samtidigt har Högsta domstolen ocksÄ till stor del avstÄtt frÄn sin makt, och Àven nÀr den vÀl ogiltigförklarar Trumps exekutiva order hittar han sÀtt att kringgÄ den, noterar Lindberg. Han pÄpekar att det finns över 600 pÄgÄende rÀttsfall mot Trump-administrationen i domstolarna.
En annan aspekt av USA:s snabbt försĂ€mrande demokrati, enligt rapporten, Ă€r avlĂ€gsnandet av interna sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder. SĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder som skyddar den federala regeringen frĂ„n maktmissbruk demonteras. NĂ€r jag frĂ„gar Lindberg hur man ska tolka resultaten Ă€r hans svar entydigt. "Trump har avskedat generalinspektörer och högre tjĂ€nstemĂ€n över hela departementen och ersatt dem med lojalister. Det Ă€r exakt vad OrbĂĄn och ErdoÄan gjorde â de tog bort begrĂ€nsningar för makten. Det borde vara uppenbart vid det hĂ€r laget att Trump siktar mot diktatur."
SÄ hur blev ett litet forskningsinstitut i Göteborg en sÄ trovÀrdig kÀlla pÄ demokratins tillbakagÄng i Washington? NÀr Lindberg, en lÄgmÀld statsvetare, grundade V-Dem-institutet 2012 var den globala demokratin nÀra sin historiska topp.
"DÄ forskade vi alla om demokratisering, men vi var frustrerade över att mÄtten inte var tillrÀckligt bra. Vi ville skapa ett trovÀrdigt globalt index för hela demokratiforskarcommunityt", sÀger han.
Fem Är senare, nÀr institutet publicerade sin första globala demokratidatamÀngd, insÄg dess experter att saker snabbt rörde sig i fel riktning. "Nu har alla vi som studerar demokratisering blivit forskare av autokratisering", sÀger Lindberg.
Deras rapporter kritiserades dÄ för att "överdriva" riskerna för den globala demokratiska stabiliteten. "Vi kallades alarmister. Men nu verkar vÄra varningar befogade", tillÀgger han.
KÀrngruppen pÄ ett dussin forskare i Göteborg samarbetar med 4 200 forskare över 180 lÀnder och anvÀnder vad de beskriver som den största globala datamÀngden om demokrati. Den innehÄller mer Àn 32 miljoner datapunkter för 202 lÀnder och territorier, frÄn 1789 till 2025. "Vi har universella standarder, men ocksÄ lokala experter som berÀttar vad som faktiskt hÀnder. VÄra rapporter Àr helt vetenskapliga och forskningsdrivna, fria frÄn partiskhet, statligt inflytande, kommentarer eller politiska övervÀganden", förklarar Lindberg.
V-Dems rapport, med titeln Unravelling the Democratic Era?, borde vara obligatorisk lĂ€sning för Europa, dĂ€r sju EU-medlemsstater â Ungern, Grekland, Kroatien, Slovenien, Slovakien, Italien och RumĂ€nien â Ă€r "pĂ„verkade av autokratisering". Regeringarna i dessa lĂ€nder visar tecken pĂ„ att anvĂ€nda mediacensur, begrĂ€nsa yttrandefrihet och undertrycka civilsamhĂ€llet. Portugal och Bulgarien har lagts till institutets "bevakningslista".
Rapporten identifierar Storbritannien som en "ny autokratiserare", driven av ett "betydande nedgÄng" i yttrandefrihet och mediefrihet. "I Storbritannien började det före Keir Starmer, med val-lagen 2022, som utökade regeringens makt över valkommissioner", sÀger Lindberg. "Polislagen 2022 minskade medborgerliga rÀttigheter och yttrandefrihet. Online Safety Act 2023 anvÀndes för att straffa onlinetal och tysta journalister genom rÀttsliga ÄtgÀrder. Higher Education (Freedom of Speech) Act 2023 ökade pressen pÄ universitet att övervaka protester och kontrollera tal. Det som Àr oroande Àr att nÀr demokratisk tillbakagÄng vÀl börjar Àr det ofta svÄrt att stoppa."
Danmark, Sverige, Norge, Schweiz, Estland och Irland toppar V-Dems globala demokratiindex för 2025. Andra, inklusive Polen, beröms för att försöka "vĂ€nda" bort frĂ„n autokrati. Men endast 18 lĂ€nder vĂ€rlden över demokratiserar â ett historiskt lĂ„gt antal.
En enda ljusglimt i bedömningen av USA Àr att fria och öppna val fortfarande hÄlls, och valsystemet "förblir stabilt för nu". Men exekutiva order sedan Trump Ätervann makten pekar pÄ nya risker för valsystemet.
Hot mot byrÄkrater och valarbetare som administrerar val Àr redan alarmerande, sÀger Lindberg. "Vi har sett mediareporter om att 40 procent av valarbetarna har slutat sedan 2020. Och Trump accepterade aldrig sitt nederlag dÄ. Varför skulle han göra det nu?" Kommer han att acceptera nederlag nu? Om vi ser en förnekelse av valresultaten 2026 skulle det signalera ett fullstÀndigt demokratiskt sammanbrott.
En potentiell kÀlla till försiktig optimism Àr att Trumps auktoritÀra skifte blir allt mer impopulÀrt. Hans godkÀnnandegrad har nu sjunkit under 40 procent. MÄnga Trump-vÀljare Àr djupt besvikna över det nya kriget i Iran och med stadigt stigande levnadskostnader. Flera liberala stater som Trump riktat in sig pÄ, som Minnesota och Kalifornien, har framgÄngsrikt kÀmpat mot hot mot medborgerliga rÀttigheter och lokalsamhÀllen.
"Vi ser ocksÄ mer kritik inifrÄn Maga-rörelsen", sÀger Lindberg.
Det vore naivt, som rapporten varnar, att tro att europeiska lĂ€nder Ă€r immuna mot demokratisk tillbakagĂ„ng, oavsett vad som hĂ€nder i Washington. "Det Ă€r en global trend", noterar Lindberg, "sĂ„ det Ă€r inte bara Amerika som driver detta. Forskning visar tydligt att nĂ€r den yttersta högern fĂ„r makt finns det en hög sannolikhet att de kommer att demontera demokratiska institutioner." Ăver hela Europa mobiliserar vĂ€ljare för att vĂ€lja sina egna versioner av Trump, trots administrationens öppna hot mot kontinenten och dess ihĂ„llande stöd för extremistpartier som underminerar europeisk stabilitet. Etablerade konservativa följer med, i hopp om att det ska bli bĂ€ttre den hĂ€r gĂ„ngen Ă€n under tidigare perioder av auktoritĂ€r styre. Med skarpa siffror och tydligt sprĂ„k understryker V-Dem-rapporten riskerna med denna vĂ€g.
Martin Gelin skriver för den svenska tidningen Dagens Nyheter. Han Àr författare till Rules of Attraction: Why Soft Power Matters in Hard Times.
Vanliga frÄgor
HÀr Àr en lista med vanliga frÄgor baserade pÄ pÄstÄendet att Trump siktar mot en diktatur, med kÀlla frÄn den refererade övervakningsrapporten.
NybörjarnivÄ
1. Vem sa att Trump siktar mot en diktatur och varför ska jag lita pÄ dem?
Rapporten kommer frÄn V-Dem-institutet, en mycket respekterad opartisk akademisk forskningsorganisation baserad i Sverige. Det anses vara en av vÀrldens mest pÄlitliga kÀllor för demokratidata. Journalisten Martin Gelin rapporterade om deras resultat.
2. Vad exakt Àr en diktatur i detta sammanhang?
Det betyder inte nödvĂ€ndigtvis ett klassiskt militĂ€rregime. Experter hĂ€nvisar till autokratisering eller auktoritĂ€rt styre dĂ€r en ledare systematiskt försvagar demokratiska kontrollmekanismer â som domstolar, fri press och oberoende myndigheter â för att konsolidera personlig makt och göra det svĂ„rare att avsĂ€ttas.
3. Vilka specifika saker anklagas Trump för att planera?
Rapporten och experter pekar pÄ hans egna uttalanden och tidigare handlingar, inklusive löften om att:
AnvÀnda justitiedepartementet för att Ätala politiska motstÄndare
Rensa den federala statsförvaltningen för att installera lojalister
Ă
beropa upprorslagen pÄ sin första dag för att anvÀnda militÀren för inhemska ÀndamÄl
Underminera domstolarnas oberoende
4. Hade vi inte maktdelning nÀr han var president förut?
Ja, och den var hÄrt pressad. Oro Àr att en andra mandatperiod med erfarenhet och ett bÀttre förberett nÀtverk av lojalister skulle innebÀra ett mer systematiskt försök att kringgÄ eller neutralisera de ÄterstÄende kontrollerna frÄn början.
5. Ăr det lagligt för en president att göra dessa saker?
MÄnga föreslagna ÄtgÀrder skulle testa lagens och konstitutionens grÀnser. De förlitar sig ofta pÄ expansiva tolkningar av presidentmakten. Deras laglighet skulle sannolikt utmanas i domstolar, men om dessa domstolar fylls med lojalister eller undermineras kan kontrollerna misslyckas.
Avancerad nivÄ
6. Hur mÀter V-Dem autokratisering och vad visade deras data om Trumps första mandatperiod?
V-Dem anvÀnder hundratals indikatorer för att skapa demokratiindex. Deras data visade att USA upplevde en av de mest dramatiska nedgÄngarna i liberala demokratipoÀng under Trumps mandatperiod, med hÀnvisning till erosion av mediefrihet, attacker pÄ trovÀrdiga valprocesser och försök att politisera oberoende institutioner.